Jessica Svännel – Landskapsarkitekt
Under vintern 2015-2016 gjorde jag en praktik på Ekologigruppen i Malmö. Som en del i deras arbete inom BEST-projektet (Boverket och ekosystemtjänsterna) som drevs av Malmö stad tog jag fram en omvärldsanalys kring hur andra länder utanför Sverige arbetar med att få in ekosystemtjänster i den kommunala planeringsprocessen. Både BEST-rapporten och omvärldsanalysen går att ladda ner här:
http://malmo.se/Bo-bygga–miljo/Miljolaget-i-Malmo/Grona-miljoer/Ekosystemtjanster/BEST.html
Mitt avslutande examensarbete handlade om hur olika aktörer förhåller sig till ekosystemtjänster och hur det påverkar potentialen att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Arbetet kan du läsa här.
Det här är ett projekt jag och två vänner, Malin Söderström och Åsa Holmqvist, arbetade med vid sidan av våra examensarbeten. Det var en tävling om att använda restvärme från industrier för att bidra till att skapa en mer hållbar stad.
Vår idé utgick från att hållbar stadsutveckling måste grunda sig i att staden består av människor som måste ges goda förutsättningar för hållbara val. Viktigt i vårt projekt var också att staden består av flera olika typer av människor, vilka staden har ett ansvar för.
Människan på gatan är antingen i rörelse eller på plats. Människan är staden.
Arbetet slutade i en delad första plats i tävlingen.
Under en sommar åkte jag till en sumpregnskog i Palangkaraya, Borneo, för organisationen OUTROP som bedriver forskning inom primat och biodiversitet i regnskogen. Som volontär hjälpte man till med olika forskningsprojekt som ofta innebar långa och tuffa dagar i regnskogen där man allt som oftast samlade in data kring skogens hälsa i form av både växter och djur samt följa de primater (orangutang, gibbon och röda langurer) som fanns i skogen. Resan gav inte bara lärdom om forskning, generell kunskap om ekosystem och deras funktion och tropiska regnskogar utan gav också perspektiv på betydelsen av hållbar utveckling, andra kulturer och det personliga planet.
Teorikurs som fokuserade på att utforska och diskutera olika grundläggande begrepp. Jag fick öva mina färdigheter att inta olika perspektiv, argumentera för min åsikt och ifrågasätta både min omvärld och mig själv. Vi avslutade kursen med att skriva en uppsats om valfritt ämne. Jag valde att föra en diskussion kring det dualistiska förhållandet mellan natur och kultur för att utveckla min relation till natur som både begrepp och verklighet.
För att komma åt uppsatsen se här: Have you seen Nature?
Under hösten 2014 så arbetade jag för SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) med att undersöka potentialen för gröna tak på befintliga tak i Malmö inom projektet för BiodiverCity som Malmö Stad avslutade under hösten 2014. Resultatet är tänkt att redovisas på något vis under våren 2015. Nedan visas den storskaliga potentialen för gröna tak i Malmö (från 0-3 beroende på hur olika byggnader uppfyller vissa kriterier där tre är byggnader med högst potential) och den totala solinstrålningen (i KWh) på taken i Malmö. Kartorna är en del av resultatet.
Under sommaren 2014 arbetade jag med ett framtagande av en kulturmiljökarta över Gotlands olika kulturmiljöer. Arbetet innebar mycket tolkning och digitalisering av äldre inventeringsmaterial samt uppbyggande av databaser för det digitaliserade materialet. Arbetet gjordes i MapInfo.
Under min tid på Gotlands Länsstyrelse var ett huvuduppdrag att göra ett vårdprogram för Brucebo, en gammal sekelskiftes trädgård, som skapats av konstnärsparet Bruce. Arbetet innebar mycket sökande i arkiven efter dokumentation av trädgården och inventering av trädgårdens arter samt att utforma övergripande riktlinjer för trädgårdens framtid.
Mer information se: Vårdprogram för Brucebo
Det har var en kurs i att fördjupa användandet av ArcGIS inom landskapsanalys. Målet med kursen var bara inte att lära mig programmet utan också att förstå tänkandet och användningen av kartor samt annan rumslig information. Under kursens gång testades vi delvis med en tentamen i grundläggande användning och funktion av programmet samt med ett antal övningar inom grönstruktur, vindkraft, historiska kartor samt översvämningsmodellering. Kursen avslutades med ett större projekt i vilket jag fokuserade på historisk landskapskaraktärisering genom att jämföra tre olika kartor från 1800, 1900 och 2000-tal . Genom detta kunde jag analysera förändringar i landskapets och dess användning som skulle kunna användas för framtida prognoser av beslut och dess åverkan i landskapet genom att studera heterogenitet, förändring och utveckling med hjälp av SPSS. Den stora utmaningen i projektet var att lära sig läsa de historiska kartorna och utifrån dessa hitta gemensamma nämnare att arbeta utifrån. Värdet av en välstuderad grund för gott resultat är en lärdom jag alltid kommer ta med mig i varje projekt jag tar mig an.
För mer detaljer se: Past and Present Landscapes in Dalby, Skåne
Den här kursen utvecklade min kunskap i att förstå helheter och konsekvenser av beslut samt innebörden av att kompromissa för att maximera effekten för att uppfylla flera intressenters önskningar. Under kursens gång fick vi också göra oss bekanta med miljökonsekvensbeskrivningar, hur man utformar dessa, samt betydelsen av dem men också hur viktigt det är med transparens under ett projekt för att uppnå lyckade projekt. Mitt arbete under den här tiden kallade jag ”Densifying the Biodiver(c)ity” och hade som syfte att undersöka hur man kunde maximera och planera för biodiversitet i ett planeringsstadie vid en förtätning av Kirseberg i Malmö.
